Hela dagen gick i väntandets (och sovandets, det erkänns) tecken: - Kommer han snart...? Ska vi "hämta våran pappa" nu? Ska vi fika på flygplatsen? Så i god tid gav vi oss i väg, köpte kaffe och bulle och parkerade oss vid ett bord med god utsikt över "ankomstdörren". Å sen kom han. Vilken lycka...!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar